Sök:

Sökresultat:

28 Uppsatser om Extracellulär frysning - Sida 1 av 2

PÄverkan av frysning pÄ spermiemorfologin hos kattdjur, med tamkatt som modelldjur

VÀrldens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) Àr det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dÄlig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvÄrar rÀddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, Àr i nulÀget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion Àr viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom anvÀnts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lÀmpligt att anvÀnda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta anvÀnds som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmÀssigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

UtvÀrdering av sojalecithin som ett alternativ till Àggula vid frysning av hundsperma

Fryst eller kyld sperma anvĂ€nds ofta vid artificiell insemination pĂ„ hund. Skador kan uppstĂ„ pĂ„ spermierna under frysningsprocessen. För att spermierna ska bibehĂ„lla sin viabilitet och undvika skador tillsĂ€tts spĂ€dningsvĂ€tskor som bland annat innehĂ„ller sockerarter, antibiotika, glycerol och Ă€ggula. Äggula skyddar spermierna mot frysskador och bidrar till en ökad spermieöverlevnad, dock Ă€r mekanismen bakom detta ej helt klarlagd. Att Ă€ggula ingĂ„r i spĂ€dningsvĂ€tskan kan medföra en risk för mikrobiell kontamination och innebĂ€ra ett problem vid internationell handel med sperma.

Vinterskador pÄ vedartade buskar och trÀd

Det finns idag en efterfrÄgan pÄ ett bredare sortiment av lignoser, samtidigt behöver vÀxterna vara tÄliga för att klara av det svenska tempererade klimatets vintrar. Vinterskador kan bli bÄde omfattande och kostsamma. Denna litteraturstudie beskriver hur tempererade lignoser klarar av vinterns pÄfrestningar genom att utveckla fysiologisk knoppvila och köldhÀrdighet. Arbetet gÄr in pÄ betydelsen av provenienser som handlar om genetiska skillnader för knoppvilans lÀngd och för hur snabbt köldhÀrdigheten utvecklas pÄ hösten. Arbetet beskriver ocksÄ skadebilder som uppkommer pÄ stammar, grenar och rötter, förklarar varför dessa uppkommer och hur förekomsten kan minskas. Skadebilder som tas upp i detta arbete Àr solbrÀnna, frostsprickor, frosttorka och uppfrysning..

Plasma som ersÀttning för serum i kontroller och kalibratorer. Undersökning av matriseffekter för analys av lÀkemedel med LC-MS/MS-teknik.

Vid nuvarande framstÀllning av kontroller och kalibratorer för lÀkemedelsanalys med LC-MS/MS-teknik anvÀnds idag serum dÀr fibrinogenet har fÀllts ut med kalciumklorid. Eftersom detta tros ge upphov till ökad jonsuppression skulle plasma dÀr fibrinogen istÀllet tagits bort genom frysning/tining kunna anvÀndas. Denna studie har utförts för att undersöka om och hur dessa tvÄ olika matriser skiljer sig vad gÀller bland annat jonsuppression och enhancement, och studien innefattar Àven obehandlad plasma. Studien har utförts i samband med analys av tvÄ olika metoder för lÀkemedel, som bland annat utgörs av neuroleptika och bensodiazepiner. Postkolonn-infusion utfördes för bÄda metoderna och ingen nÀmnvÀrd jonsuppression eller enhancement kunde pÄvisas för nÄgon av de tre olika matriserna.

Att förebygga anestesiinducerad hypotermi ? en studie inom gynekologisk laparoskopisk kirurgi

IntroduktionDet Àr vÀl kÀnt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenÀgenhet, ökad blödning och försÀmrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi bÄde vid öppen och laparaskopisk kirurgi Àr en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjÀlp av ettvarmluftstÀcke i form av ett tubtÀcke och en luftvÀrmeblÄsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen fÄ ett varmluftstÀcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.

Avvattning av fettavskiljarslam

Fettavskiljarslam Àr ett avfall som uppstÄr hos restauranger och pÄ platser dÀr matfett och matoljor anvÀnds. För att förhindra att fettet sÀtter igen avlopp fÄngas det upp med en fettavskiljare. Dessa fettavskiljare töms sedan av slambilar som vidare lÀmnar slammet antingen för mellanlagring eller direkt för rötning och bildandet av biogas. Ragn-­?Sells AB hanterar ungefÀr 27 000 ton fettavskiljarslam varje Är. 6000 ton av dessa placeras i  mellanlagringscistern pÄ  Högbytorp  dÀr  en  settlingprocess fÄr  Àga  rum.

TjÀlintrÀngning i fyllningsdammars tÀtkÀrna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i LuleÄ Àlvdal

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanlÀggningar i Sverige Àr fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner sÄsom tÀtkÀrna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. TÀtkÀrnan har en dÀmmande funktion och utgör dÀrmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. LÀmpligtvis Àr tÀtkÀrnan uppbyggd av en finkornig morÀn. I mÄnga fall ansluter tÀtkÀrnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebÀr att betongen utgör det enda tjÀlskyddet mot tÀtkÀrnan. Anslutningen mellan tÀtkÀrnan och betongkonstruktionen Àr av erfarenhet en svaghetszon i en dammanlÀggning.

BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar

BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.

Karakterisering av lakvatten genom fraktionering och multivariat modellering

Bakgrunden till föreliggande examensarbete Àr att lakvatten frÄn upplag med till exempel hushÄllsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte nÄgra faststÀllda allmÀnna metoder. PÄ IVL, Institutet för Vatten- och LuftvÄrdsforskning, pÄgÄr ett projekt vars syfte Àr att utveckla en metodik med vilken lakvatten frÄn avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjÀlp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig pÄ en laborativ del baserad pÄ tidigare utförda försök.

Seminalplasma : komponenter och dess betydelse för spermiens överlevnad

Sperma bestÄr av spermier och seminalplasma, vars förhÄllande liksom spermans innehÄll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och pÄverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat pÄverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spÀdningsmedium. Vid naturlig betÀckning gynnas spermierna av seminalplasmans nÀrvaro men under lagring har denna, för vissa arter, Àven en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika Àmnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, dÀr den totala proteinkoncentrationen Àr lÀgst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som Àven Àr den mest spermierika.

Undantag frÄn rÀtten att bli hörd i samband med EU-autonoma beslut om frysning av tillgÄngar

Detta examensarbete genomfördes pÄ Volvo CE i Eskilstuna under vÄren 2013. Kursen, KPP230, pÄ MÀlardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoÀng. Programmet författarna lÀser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana nÄgra projektdeltagares arbetssÀtt pÄ Volvo CE med fokus pÄ de första stegen i projektmodellen vad gÀller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att fÄ deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp pÄ Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt dÀr mÄlet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller tvÄ. Intervjuer av de anstÀllda har genomförts för att fÄ reda pÄ hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillÀt sig sjÀlva att tÀnka pÄ andra sÀtt Àn tidigare nÀr de kreativa övningarna genomfördes.

Simulering av spillvattenflödet i Solnaverkets vÀrmepumpar

Norrenergi har fyra vÀrmepumpar i sitt vÀrmeverk i Solna. VÀrmepumparna anvÀnder spillvatten frÄn Bromma reningsverk för att göra fjÀrrvÀrme att distribuera i Solna och Sundbyberg. Detta spillvatten leds in i en kanal dÀr det sedan pumpas upp i vÀrmepumparnas förÄngare. Spillvattnet pumpas först upp i vÀrmepump 1. Det vatten som inte pumpas upp i första vÀrmepumpen, pumpas upp i den andra vÀrmepumpen om den Àr i drift.

Kan kolloidcentrifugering förbÀttra spermiekvaliteten hos hund?

Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.

Normalvariation av asymmetrier i trav hos svenska ridhÀstar

Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.

LivslÀngden hos kyllagrade spermier vid artificiell insemination hos hÀst - kan den förlÀngas?

Över 90 % av betĂ€ckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hĂ€sten (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) Ă„r 2011. AI har mĂ„nga fördelar i avelsarbetet dĂ„ hingsten inte behöver vara pĂ„ plats nĂ€r stoet brunstar, möjligheten att vĂ€lja bland bĂ„de nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoĂ€garen. I Sverige samlas sperma frĂ„n hingstarna normalt sett tre gĂ„nger i veckan genom upphopp pĂ„ en fantomhĂ€st dĂ€r ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning Ă€r det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lĂ€mnar spermier som inte lĂ€mpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller spĂ€ds ut för att reducera inverkan pĂ„ spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan pĂ„ spermierna vid naturlig betĂ€ckning men kan ha negativ inverkan pĂ„ spermierna under lagring.

1 NĂ€sta sida ->